Jag har tidigare skrivit om tågförseningar (här och här) och nu är det dags igen.

Det tycks nämligen vara lite av en folksport att gnälla på tågen och dess förseningar.

Men är inte tågen sena då? Ska man inte få ”gnälla” om nu tågen inte går i tid? Jag och nej och lite kanske.

För det första är (som jag tidigare har påpekat) inte alla tåg sena. För en genomsnittlig resenär så kan man nog tycka att tågen är försenade varje dag, men då kan det i vissa fall handla om att man alltid åker med samma avgångar som råkar ligga i rusningstrafiken. När flest människor vill åka är det också flest tåg som rör på sig – och då är det också störst risk att det blir förseningar. Främst för att det vid dessa tillfällen är många tåg som ska samsas om samma infrastruktur, vilket gör att systemet är känsligare för störningar just då. Ett försenat tåg i rusningstrafik kan försena tio andra, när det i mer normala fall kanske bara hade försenat två-tre andra.

För det andra måste man ha lite mer än bara ytliga kunskaper för att kunna ”gnälla” på rätt instans. Jag hör fortfarande folk som säger ”typiskt SJ” när det stackars företaget inte har ett dugg med saken att göra.

Men visst, det är inte lätt… När man står ute på den kalla perrongen och ser hur avgångstiden flyttas fram med ojämna mellanrum, så är man mest irriterad över företeelsen i sig och bryr sig mindre om vem som är ”ansvarig”.

För det tredje borde man kanske också ha lite förståelse för att allt inte alltid fungerar när det blir oväder. Det räcker med ett överraskande snöfall eller underkylt regn för att ett antal bilister ska kana av vägen, bussar försenas och flygplan ställas in. Varför skulle järnvägstrafiken vara ett undantag för vädrets makter?

Visserligen är det ytterst sällan som tåg spårar ur på grund av snö (små undantag finns) men det finns så många problem som snö, is och kyla kan ställa till med.

I dagens HD läste jag om en ”järnvägsprofessor” som uttalade sig i frågan. Han hade delvis rätt, delvis fel, enligt min uppfattning. Rätt är att det krävs fler resurser för att minska problemen (observera minska, inte ta bort; för att helt ta bort snöproblemen så borde vi snarare knyta avtal med Kung Bore). Rätt är också att detta inte låter sig göras så lätt, åtminstone inte vad gäller att akut få ut mer personal som röjer i växlarna. Det krävs (som professorn mycket riktigt påpekar) en specifik utbildning för att få vistas i spår – och ibland hjälper inte ens en sådan för att undvika olyckor, dessvärre.

Det vore intressant att se hur växelkonstruktionen skulle kunna ”utvecklas” (värme finns ju i många växlar redan), men när det gäller underredena på tåg så undrar jag hur lätt det skulle vara att göra dessa lika släta som de som han påstår finns på X2000. Dessutom är det inte bara underredena som är problemet utan även allt annat kring hjulen.

Se här en bild på hur ett RC-lok kan se ut en vanlig vinterdag (tagen av mig häromdagen på Göteborg C):

(Klicka på bilden för att förstora.) Det är rätt mycket snö och is som fastnar och som riskerar att falla ner på fel ställen. Om en bit is hamnar i en växel, så att den inte kan fungera ordentligt så spelar det mindre roll att den är utrustad med uppvärmning. Det dröjer ändå alldeles för länge innan isen smälter bort – om den alls kan göra det på egen hand.

Det som gör ”järnvägsprofessorns” uttalande i denna fråga tveksam är när man ser på hur det ser ut på just X2000. Kika på bilderna längre ned på den här sidan. Det finns uppenbarligen potential för att en hel del snö och is ska fastna även på dessa, hur släta deras underreden i övrigt än är.

Just denna morgon stod förresten Banverkets generaldirektör och talade om de många problemen:

Fler svar, dessutom på vanliga frågor, kan man också hitta på Banverkets hemsida. Jag kopierar in deras text här:

Varför är det stora störningar i tågtrafiken?

Årets vinter är den kallaste i södra och mellersta Sverige på över 20 år så här långt. På vissa orter i landet är det den kallaste vintern på 50 år. Kombinationen av kyla, hårda vindar och stora snömängder har varit mycket påfrestande för järnvägssystemet.

Vilka problem orsakar vädret?

Ett stort problem är växlarna som är svåra att manövrera med de mängder av snö och is som finns i och runtomkring dem. Det finns värme i många växlar. Värmeelementen som finns i växlarna är tillräckliga för att värma en hel villa. Det går inte att öka den nivån heller.

Vad är det som händer i växlarna?

När isen i växlarna smälter och rinner ner på den kalla marken så byggs is upp underifrån. Dessutom trillar is från passerande tåg ner i växlarna. Isen måste hackas bort manuellt. Det arbetet tar två timmar att genomföra för två personer. Totalt har vi närmare 12 000 växlar i vårt system.

Var är problemen störst?

Problemen är störst kring våra storstäder. Där är trafiken oerhört tät. Persontrafiken har ökat kraftigt under de senaste åren. Idag lämnar ett tåg Stockholm Central varannan minut. Vi har fortfarande lika många spår att köra på som för 150 år sedan. Det gör att systemet är mycket störningskänsligt. Kring storstäderna är också antalet växlar stort.

Vad gör Banverket åt problemen?

Vi har vidtagit en rad åtgärder:

• Vi har satt in alla tillgängliga resurser för att skotta snö och sopa rent spår och växlar.
• Vi samarbetar med järnvägsföretagen för att identifiera alla upptänkliga åtgärder vi kan vidta för att förbättra driftkvalitén. Detta arbete har högsta prioritet för närvarande hos alla inblandade.
• Vi har glesat ut trafiken på vissa håll med förhoppning att de tåg som faktiskt går ska ha en större chans att hålla punktligheten.

Vi tar nu vara på all tillgänglig kunskap och erfarenhet för att tillsammans lösa problemen.

Hur ser samarbetet med järnvägsföretagen ut?

Vi jobbar extremt nära järnvägsföretagen. Vi har ett flertal möten varje dag, med flera olika personalgrupper, där vi behandlar olika typer av frågor. Vi har en mycket bra dialog!

Vad ger det för konsekvenser att Banverket har mer personal som är ute och skottar snö på rälsen?

Trafiken är mycket tät på många linjer, särskilt kring storstäderna. Därför måste vi ställa in ett antal tåg. Med en glesare trafik kan vi minska förseningarna för de tåg som går.

Varför brukar tågtrafiken fungera i Norrland när det är vinter, men sämre i södra Sverige?

Kring våra storstäder är det många spår som går ihop och antalet växlar är stort. I norr är det betydligt färre växlar. Dessutom är tågtrafiken mycket glesare norröver vilket ger mer tid till underhåll.

Vad ska jag som resenär tänka på?

Klä dig varmt ifall väntan på perrongen blir lång. Följ läget i trafiken. Du kan läsa mer på www.banverket.se/trafikinfo. Där finns också information om hur du kan få trafikinformation i din mobiltelefon.

Är det säkert att åka tåg nu?

Vi sätter alltid säkerheten främst. Därför ställer vi ibland hellre in ett tåg än riskerar att det fastnar ute på banan. Skulle det ske så kan vi behöva evakuera tåget. Det kan innebära en lång väntan för resenärerna för att personal ska kunna komma ut och säkerställa att evakueringen sker på ett säkert sätt.

Hur påverkas godstrafiken?

Läget för godstrafiken är också ansträngt. Ett exempel är Hallsbergs rangerbangård, där en stor del av godstrafiken genom Sverige hanteras, där Banverket tvingats reducera kapaciteten. Detta eftersom det inte har varit möjligt att snöröja i den takt som snön har fallit. Det betyder att vi har tvingats ställa in viss godstrafik.

Kom snön som en överraskning för Banverket?

Nej. Vi följer väderprognoserna året runt och anpassar vår beredskap bland annat efter vad vi kan förvänta oss för väder.

Kan man hålla beredskap så att trafiken inte störs så mycket när snön och kylan kommer?

Vi har god beredskap och alla tillgängliga resurser är ute och jobbar. Det skulle dock bli mycket dyrt att ha en beredskap och ett järnvägssystem som klarar ett extremt väderläge som det vi har nu.

Skulle mer pengar till drift och underhåll hjälpa?

Mer pengar just nu skulle inte förbättra läget. Men det är klart att vi har en sliten järnvägsanläggning.  I ett långsiktigt perspektiv skulle mer pengar till underhåll kunna göra att systemet höll en annan kvalitetsstandard. Men att ha ett järnvägssystem som klarar dessa extrema väderförhållanden skulle vara mycket kostsamt.

Hur stor del av problemen beror på Banverket och hur mycket beror på tågföretagen?

Järnvägen är ett system där alla delar är delar påverkar varandra. När det kommer mycket snö på spåren påverkar det växlarnas funktion och tågen blir försenade. Snö och is fastnar också under tågen och faller ner på växlarna vilket skapar ytterligare problem.

Hur ser förseningsstatistiken ut?

2009 kom fler än nio av tio tåg i tid. Det är den bästa siffran vi har haft på länge. Under januari månad ser det värre ut, vi har både tvingats ställt in tåg och haft många förseningar.

Och just i afton, klockan 21.30 på SVT1, ska tv-programmet Debatt ta upp tågförseningarna i vinter:

Tyvärr kan jag inte se det direktsända programmet själv, då jag är ute på andra uppdrag i kväll (nej, inte att köra tåg), men jag ska se det i efterhand.

Det ska bli intressant att se och höra hur väl insatta dessa ”arga resenärer” är i hur saker och ting fungerar. Dom får, som sagt, gärna vara arga – men som luttrad resenär antar jag att man så småningom intresserar sig för var problemen ligger och inte bara säger ”typiskt SJ”.