Visserligen ser jag mig först och främst som en amatörfotograf, men sedan en tid har jag alltmer fångats av möjligheterna med rörlig bild. Inte minst sedan köpet av min helt fantastiska 5D Mark II, som spottar ur sig filmer i 1080p-format i mycket hög kvalité. Tja, förutsatt att man använder väldigt bra (och därmed oftast dyra) objektiv, för man ser snabbt skillnaderna på glas och glas.

Tidigare i somras filmade jag min kära Emelie ute på en åker utanför Kattarp. Det var en plats som jag ofta åker förbi under en arbetsdag och jag hade länge tänkt att det såg så vackert ut där vid solnedgång. Så en dag, eller snarare kväll, åkte vi ut och tog några bilder och filmade några snuttar.

Resultatet blev riktigt bra, om jag får säga det själv:

Nu i efterhand så ångrar jag att vi inte filmade mer… Men det kommer fler tillfällen på andra platser.

I helgen (23 augusti) var det dags för nästa filminspelning. Den här gången lite mer seriöst. Eller ”seriöst” är väl fel ord i sammanhanget… Haha! Det var ganska oseriöst, men det var mycket mer omfattande och förberett än ”åkerfilmen”.

Bandet jag spelar i, The Decades, har länge haft planer på att spela in en musikvideo till en av låtarna vi spelade in i studio: Turning Japanese (originalet här). Så Butabi, som tog på sig ansvaret som regissör och manusförfattare, tog fram ett koncept för det hela. Själv blev jag filmare och effektmakare (och än så länge klippare också). Förutom bandets medlemmar skakade vi fram två geishor och två ninjor och passande kläder till oss alla.

Den första inspelningsdagen fick helt ställas in på grund av ihärdigt regnande, men den andra dagen blev helt perfekt vädermässigt. Det tog rätt många timmar att filma allt vi behövde ha med, men det stora arbetet blir nog ändå redigeringen.

Den färdiga musikvideon kommer därför att dröja, men för att få en försmak satte jag snabbt ihop en trailer(!) till den:

Musiken är samma som användes till den tredje och sista trailern till den senaste Star Trek-filmen. Vi hoppas att originalljudet får ligga kvar trots det…

Scenen med de anfallande ninjorna i slutet blev jag rätt nöjd med. Vi hade bara två ninjor att tillgå, så vi fick spela in dessa två flera gånger. Ungefär som man gjorde förr i Hollywood. Numera använder man väl bara datoranimationer när man ska ha masscener.