För en månad sedan berättade jag om mitt projekt ”Mickey Mouse vs God”, i vilket jag skulle ta reda på vem som bäst skulle besvara mina böner: Musse Pigg eller Gud (den abrahamitisk-kristna varianten). Bönerna gällde tre områden inom mitt arbete som lokförare: Bromsar, traktion och dörrar. När jag tog över ett tågsätt, så bad jag varannan gång en förbön till Musse och de andra gångerna till ni-vet-vem.

Nu har jag kört färdigt tåg för april och det är därmed dags att sammanställa och rapportera. Och tja, resultatet ser ni redan i rubriken…

Under månaden har jag bett förbön för 42 tågsätt (jag räknar för enkelhetens skull även multipelkopplade tågsätt som ett enda), där Musse och Gud fick ”hand om” vars 21 stycken. De fick alltså lika stor chans att visa vad de gick för.

Först traktionen (eller motorerna). De har gått för full kraft i hela 40 av de 42 fallen. Endast två gånger har jag kunnat skriva upp någon avvikelse – och då delade Musse och Gud på varsin.

Sedan bromsarna. Här är jag lite förvånad. Min känsla efter perioden var att jag drabbats av avstängda bromsar ”normalt ofta”, men i så fall är det inte så illa som jag minns. Endast 6 tågsätt har haft avstängda bromsar, vilket gör att runt 86 procent av tågsätten har varit felfria i detta avseende. Det märkliga(?) är dock att det var Gud som ”ansvarade” för samtliga dessa avstängda bromsar..! Varje gång jag åkallade Musses kraft, så lyssnade han. Stor fördel Musse här alltså.

Och så dörrarna. Här gällde det att ha så få avstängda dörrar som möjligt. Musse misslyckades med 5 dörrar, vilket även Gud gjorde.

Jag bad faktiskt om en sak till, nämligen att mina bundsförvanter skulle se till att jag kom fram i tid. Det är förvisso svårare att råda över, eftersom man påverkas så mycket av hur andra kör och andra omständigheter, men samtidigt… har man gudakrafter så har man. Här var Musse och Gud lika bra på att se till att mina tåg kom fram till slutdestinationen i tid – ibland till och med före tidtabellen.

Eller de var lika bra – ända tills min sista körning igår (onsdag) då Gud hade ansvaret för mitt tåg från Malmö till Helsingborg. Det blev åt skogen från början. Det började med att SJ:s Öresundståg mot Göteborg fick tvärstopp efter bara 100 meter, på grund av något problem som gjorde att tåget nödstoppades gång på gång. Och det stannade så illa att nästan halva Malmö C blev instängt – däribland mitt tåg. Det tog 22 minuter innan jag lyckades klämma mig ut. Ingen bra början.

Det blev inte bättre av att pendeltåget kommit ut precis före mig, så han låg framför mig hela vägen till Landskrona. Därmed lyckades jag inte köra in en enda sekund av förseningen; tvärtom blev jag ytterligare tre minuter försenad. Och som om inte det vore nog, så blev det förstås växelfel i Helsingborg (och annorstädes) som gjorde att vi blev ännu mer försenade. Totalt 31 minuter försenad kom jag till Helsingborg. Och det var på Guds pass, vilket gjorde att hans insats på denna punkt blev synnerligen undermålig.

Därmed finns det en klar vinnare: Musse! Grattis, grattis!

Jag har fler (smått meningslösa) projekt på gång, men nu är det alldeles för varmt för att sitta vid datorn så jag får berätta om det en annan gång. Må Musse vara med er på er tågresa!