Jesus Amalia… Att det skulle vara så här svettigt och jobbigt att få hem ett paket.

I höstas beställde jag en tidig julklapp till mig själv. Produkten i sig (givetvis en kamera, ni känner ju mig) skulle inte släppas förrän i början av december, så det var bara att vänta. En väntan som blev längre än jag trodde, för när den sedan släpptes framåt Lucia (tror jag det var), så var den slut överallt. Inte ens särskilt många av de som ställt sig i kö när den lanserades i september hade fått någonting.

Själv var jag längre bak i kön och kunde räkna med att få vänta ännu längre. Så nu i januari, när det inte ens gick att få veta när en ny leverans kunde väntas, började jag leta efter alternativ. Kanske man kunde köpa den utomlands? Visserligen har kronan sjunkit rejält mot euron, men ändå… Är man sugen så är man.

Så jag hittade en holländsk leverantör, som uppfyllde två av mina krav: 1) De hade kameran i lager. 2) De ville leverera till Sverige.

Efter moget övervägande, och noggrann kontroll av företaget i fråga, satte jag in pengar i förskott på deras bankkonto och slog mig ner för att vänta. Givetvis är bankerna ännu sämre på att skicka pengar snabbt inom Europa än de är inom Sverige, så det tog ett tag innan holländarna kunde bekräfta att pengarna hade kommit fram. Men när de väl gjort det, skickade de omedelbart min kamera.

Jag fick ett spårningsnummer och en holländsk sida att söka genom. Allt var förstås på holländska, men Google Translate hjälpte till. Bland annat fick jag veta att ”klant”, som de skrivit i bekräftelsebrevet till mig, betyder ”kund” på svenska och ingenting annat. Haha!

I lördags skickades paketet från Holland. I måndags kom det till Sverige. Igår hade de varit ute och försökt leverera, men inte lyckats… Men var fanns paketet nu?

Nu började svårigheterna. Jag visste att holländarna (naturligt nog) hade använt sig av TNT, det holländska distributionsföretaget. Men inte det TNT jag kände till. I stället var det TNT Post, som verkar vara det holländska postverket. Samma logga, nästan samma namn, men inte samma företag ”på det viset”. Close, but no cigar.

Det innebar att TNT i Sverige inte kunde hjälpa mig att spåra paketet. Det gick ju inte via dom!

Inte heller kunde Posten i Sverige hjälpa mig. Spårningsnumret var nämligen inte deras. Att jag sedan på något vis kunde spåra det via Holland, vilket innebar att det måste finnas någon koppling mellan Sverige och Holland, hjälpte inte.

Så efter några telefonsamtal i morse cyklade jag bort till Postens Företagscenter. Där vidtog en två timmar lång och – måste jag säga – heroisk insats av postanställde Kerstin, som gav sitt yttersta för att försöka söka reda på mitt paket.

Paketet fanns inte där, så hon ringde överallt hon kunde komma på. Till TNT (igen), till Poståkeriet, till importavdelningen i Malmö… Alla som på något vis borde veta något eller åtminstone veta någon som visste något.

Men inte då.

Det enda jag kunde förstå var problemet var att avsändaren i Holland kanske hade använt en gammalt adresskort och/eller använde sig av en tjänst som inte längre finns. Det skulle i så fall egentligen ha inneburit att paketet borde ha skickats tillbaka till Holland. I stället hade det nu, bevisligen, gått vidare in i Sverige och dessutom ända fram till min dörr och vänt. Men vem hade varit vid min dörr?

Ingen visste. TNT i Sverige fortsatte att slå ifrån sig och hänvisa till Posten. Posten visste ingenting och kunde inte gärna hänvisa tillbaka till TNT. TNT Post i Holland då? Tja, vi visste redan vad svaret skulle vara därifrån: ”Vi har skickat paketet till Sverige och ser att det har kommit fram – hittar ni inte det så är det ert problem.” Typ.

Så slutligen tog Kerstin det sista halmstrået och ringde till Posten på Stortorget i Helsingborg. Och gissa vad: Paketet fanns där.

Fast det var inte förrän jag cyklat dit och hämtat paketet, som jag faktiskt trodde på det. Och det var inte förrän jag packade upp det och såg kameran, som jag faktiskt trodde att det inte bara låg en tegelsten i paketet.

Tack, snälla Kerstin för all Din hjälp! Nu kan det bli julafton ännu en gång.