När Marco Polo återvände från sin långa vistelse i Asien, sägs det att han hade med sig kinesiska sedlar som han visade upp för befolkningen. Reaktionen var förståelig: ”Pengar av papper – är du galen?!”

(Marco Polo är för övrigt en gammal tv-serie jag såg som barn och gärna vill se i repris snart. Om inte annat så för att höra Ennio Morricones vackra musik till serien (spår 27 i albumet).)

Idag är plast en vanlig ”ersättning” för pengar… Men inte helt utan problem.

I helgen var jag och Emelie på minisemester i København. Med tanke på att vi inte haft någon semester ihop, så förtjänade vi att både bo och äta bra. Det innebär också att det blev dyrt, men det är en annan historia.

Vid ett tillfälle, inne på Tivoli, åt vi middag när jag upptäckte att vi stod inför ett dilemma. Antingen fick vi ”offra” samtliga kontanter vi hade på oss för att betala notan (och då inte kunna köpa brända mandlar) eller så fick jag betala med mitt Visakort (och därmed lämna över mitt kort i händerna på en okänd).

Vi var riktigt sugna på brända mandlar, så vi valde plastalternativet – även om jag var fortsatt skeptisk till att lämna iväg mitt kort.

Är det så farligt då? Ja, det kan vara det. Tyvärr är kortsystemet fortfarande så pass sårbart att man kan handla på många sajter utan att behöva mer än siffrorna på framsidan – och de tre siffrorna på baksidan. (Dumt nog hade jag vid det tillfället inte rispat bort siffrorna på baksidan, men det är gjort nu.)

Litade jag inte på restaurangens personal? Inte nödvändigtvis. Det räcker att en person skriver av siffrorna för att det ska vara kört. Någon extraanställd kökspojke med pokerskulder, vad vet jag? Det har hänt förut (däremot inte mig) och kommer att hända igen, oavsett om det är lyxrestaurang eller något billigare ställe.

Så jag höll extra koll på mitt bankkonto efteråt för att se om det förekom några märkliga transaktioner. Allt verkade normalt – ända tills i morse, då det disponibla beloppet på mitt konto plötsligt stod på noll..!

Jag kunde se att i princip samtliga av helgens transaktioner redan gått igenom, så det borde inte saknas så mycket som det faktiskt gjordes. Och när jag provade att föra över 50 kronor från mitt sparkonto till det drabbade lönekontot, såg jag att det fortfarande stod noll på det disponibla beloppet… Något låg tydligen och ”sög åt sig” pengar.

Så jag ringde förstås min bank. Lyckligtvis har de telefontid dygnet runt, så det gjorde inget att detta var före ”kontorstid”.

Bankmannen (i form av en kvinna) kunde snabbt konstatera att det handlade om att ett hotell i København (troligen det vi bodde på) hade reserverat inte bara ett utan två belopp på mitt konto. Dessa belopp var tillsammans mer än vad jag för tillfället hade tillgänglig, vilket gjorde att det disponibla beloppet sjönk till noll – men inte ner på minus. När jag under samtalet provade att föra över mer pengar från sparkontot, såg jag att det hade fattats ungefär 200 kr.

Men varför hade hotellet reserverat pengar på mitt konto? Jag vet att de gjorde så när vi anlände i fredags, men nu hade de ju fått betalt för hela vistelsen? Det märkliga var också att reservationen tydligen hade gjorts i söndags, samma dag som vi checkade ut. Vad fanns det för anledning då att hålla kvar några pengar?

Jag ifrågasatte systemets uppbyggnad och fick faktiskt visst medhåll från SEB-kvinnan.

Jag menar… jag förstår ju att ett hotell (eller vad det vara må) gärna vill reservera ett belopp på ett kontokort så att man 1) ser att det finns pengar och 2) åtminstone kan få viss betalning om kunden/gästen plötsligt bestämmer sig för att ta en springnota.

Men det innebär inte att man ska kunna reservera pengar hipp som happ.

Säg att jag hyr en bil. Biluthyraren reserverar 5.000 kr på mitt konto, ett belopp som beräknas vara nära det jag till slut ska betala. När jag kommer tillbaka har jag kört längre än sträckan som ingick i hyran, så jag är skyldig totalt 6.000 kr.

Här ska, tycker jag, endast en av följande två saker ske: Antingen dras de reserverade 5.000 kronorna ”på riktigt” och jag får dessutom betala 1.000 kr till eller så ska de reserverade pengarna ”avreserveras” direkt och jag får betala totalsumman på 6.000 kr.

Med dagens system är det tydligen fullt möjligt att både reservera pengar och dra den summa jag faktiskt är skyldig. Oerhört märkligt.

Så nu är det jag som dels kontaktar vårt hotell och frågar vad de håller på med och dels skriver till min bank och undrar vem som ”uppfann” det här systemet och hur denne tänkte. Om han/hon ens tänkte.

Nu ska jag trösta mig själv med att handla något på nätet. Där har jag hittills inte blivit drabbad på samma sätt som ”ute i verkligheten”, trots att jag handlat online sedan 1995. Det ni.

(Andra bloggar om Visakort och banker.)