Ack, ja… Det blev ungefär lika mycket att göra under de här veckorna som jag trodde. Bloggen (och tidvis Veckans bild) fick därför ligga i träda under en längre tid än vanligt.

Nu är jag tillbaka, åtminstone tillfälligt. Efter den första praktikperioden (som jag ska försöka skriva mer om senare) är det till att åter sätta sig i skolbänken och försöka lära sig mer. Trots nyrenoverade lokaler på skolan, med gratis varm choklad, så känns det ändå som om jag hellre vill vara ute och köra. Jaja, jag kommer väl dit så småningom.

Först lite om en vardagshändelse.

Det finns något som kallas EMV, egna varumärken. Det handlar helt enkelt om när exempelvis Ica säljer varor med eget varumärke, trots att dom inte tillverkar produkten själv. En sådan vara är Icas flingor, som jag och flickvännen är storkonsumenter av.

Det brukar ibland hävdas att man inte ska köpa EMV-varor, eftersom dessa tränger undan andra tillverkare och i förlängningen gör att konkurrensen minskar. Till slut kanske vi får en Blåvitt-situation på Ica, där man i stort bara kan köpa Icas egna varor. (Dom har ju till och med gjort en låt som heter just ”Icas egna varor”. Svår att få ur huvudet.)

Hur som helst… Jag skulle köpa plastfolie häromdagen och började fundera just på detta dilemma. Ska jag köpa Icas plastfolie för att den är billigast, eller ska jag köpa konkurrentens för att försöka förbättra konkurrensen.

Jag kikade på prislapparna och jodå, Icas plastfolie var två kronor billigare:

Som en service till kunderna (även om jag tror dom är tvingade till det av Konsumentverket eller någon liknande instans), så har de även med ett ”jämförpris” på prislappen (det gula fältet) så att man lätt kan jämföra produkter som eventuellt inte innehåller lika mycket. Detta är otroligt praktiskt om man exempelvis står och väljer mellan smör A som kostar 14 kronor för 200 gram och smör B som kostar 17 kronor för 225 gram. Typ.

För att se hur mycket det egentligen skiljde mellan de två varorna, så tittade jag just på jämförpriserna. Ica låg på runt 0,27 medan konkurrenten låg på… 298,33?!?!

När jag tittade närmare, så såg jag varför.

Icas vara:

Konkurrentens vara:

Ica räknar i kronor per meter (det rimliga jämförelsetalet) för sig själva, men i kronor per liter för konkurrenten! Man kan ju undra hur de tänkte – och hur de kom fram till hur många förpackningar man måste köpa för att komma upp i en liter plastfolie…

Vad blir nästa sak? Mjölk som mäts i kronor per kvadratmeter?

Jaha, där fick ni den – en rafflande vardagsberättelse. Redo att tas upp av FN:s tribunal för mänskliga rättigheter.

Och en travestering på Glocalnets slogan:

”Det var billigt. Men inte lika billigt som Ica.”