Om någon undrar vad jag menade med titeln på mitt förra blogginlägg, så kommer förklaringen här.

I fredags, när vi höll på att blöta ner hela lägenheten, kändes det som om allting hände på samma gång. Dessutom lyckades vi faktiskt skaffa en ny köksbänk (visserligen inte en ny diskho, men nära nog), vilket gjorde att titeln kändes hyfsat okej. Fast jag glömde förstås skriva om köksbänken…

Så varför en ny köksbänk då? Tja, köksdelen går i en vinkel med diskho och blandare på ena ledden och spis på den andra. Köksbänken vid spisen tyckte vi var snygg – inte minst efter att den blivit slipad – medan den andra kändes billig i jämförelse.

Den hade dessutom en tråkig, gråvit färg, som inte skulle ha passat så bra ihop med det bruna kakel som snart kommer upp. (Eller som faktiskt har kommit upp nu, även om det inte hade hunnit hända ännu när jag tog bilden ovan.)

Köksbänken består av vacker ek, som inte var så fasligt dyr att köpa och såga till, men som var otroligt hård att såga ur diskhon till. Fast snyggt blev det förstås.

Lika snyggt har det ännu inte hunnit bli i badrummet, som just nu är vårt stora problembarn. Ungefär så här ser duschen ut för närvarande..!

Den gamla golvbrunnen var för gammal, så den var vi tvungna att byta. Och eftersom den var incementerad sedan hundra år, så fick rörläggaren bila upp betongen innan han kunde byta brunnen.

Idag fick vi räkningen från rörläggaren. Att ta bort rören från badrum och kök samt byta avstängningsventiler och lite mer arbete kostade nästan femtusen kronor! En smärre chock! Men ändå inte helt oväntat. Hantverkare är förbannat dyra. Tittar man på specifikationen, så ser man att materialet är försumbart i jämförelse. Den stora utgiften är arbetstiden.

Jag fasar för vad det ska kosta när vi ska sätta in nya rör i kök och badrum…

Tyvärr kommer det sistnämnda att dröja. Vi har nämligen sagt upp bekantskapen med kaklaren. Vi hade smärre kommunikationssvårigheter och kände inte att vi fick den respons som vi önskade, så vi tackade honom för visat intresse och hälsade inte honom välkommen åter.

Det gör att vi nu sitter med ett icke-fungerande badrum. Möjligen skulle man i nödfall kunna sätta tillbaka toalettstolen tillfälligt och spola med hjälp av en spann vatten eller två, men det är knappast en önskvärd situation. Att duscha blir ju också lite svårt…

Vi får helt enkelt skjuta upp badrumskaklandet tills vi hittar en ny kaklare. Vi vågar inte oss på det själva.

Så även om alla mina möbler (minus en massa kläder och annat småkrafs) sedan i söndags är flyttade till den nya lägenheten, ser min tillvaro ut ungefär så här:

Jag sover på en gammal hopfällbar säng från Ikea (som tydligen numera skapat en ny och bättre variant) i en väldigt tom lägenhet. En ganska tråkig situation. Men här kan jag i alla fall gå på toaletten när jag vill.