Lausanne, capitale olympique, var föremålet för onsdagens exkursioner. Vi har visserligen sett en del av staden redan när vi har försökt leta oss fram i denna labyrint, men nu var det lite mer målinriktat.

Vi bestämde oss för att åka på en guidad tur med buss, som utgick nere från hamnen. Vår engelskspråkiga (tack för det) guide försåg oss med intressanta kuriosa längs med vägen och gav oss hyfsad valuta för pengarna.

Turen tog visserligen hela två timmar, men jag hade gärna suttit med längre. Det kändes som om vissa saker susade förbi för snabbt. Inte minst hade jag velat gå av bussen flera gånger, exempelvis för att besöka de romerska ruinerna som finns nere mot sjön.

Eller för att knacka på hos Jacques Rogge:

Han kanske hade bjudit på kaffe eller nåt?

Lausanne skryter rätt mycket med att Internationella Olympiska Kommittén har sitt högkvarter här, så den informationen gick inte att undvika, Butabi.

Staden har en äldre stadsdel, där det finns flera vackra hus. Tyvärr har även Lausanne drabbats av dåliga arkitekter, vilket gör att det står betongklossar lite varstans. Synd. Varför betalar folk för att bygga fula hus?

Men det finns som sagt undantag:

Här är ett ”minislott”, där kantonens regering har en del av sin administration. Tydligen finns det en närmast exakt kopia av det här huset i Florens. Jag får väl åka dit och kontrollera saken. Hehe!

Staden är ypperligt förtjust i en sak: Fontäner. De finns överallt.

Guidningen avslutades med ett besök i katedralen. Ett ståtligt bygge med väldigt vackra fönstermålningar. Jag återkommer till katedralen i min rapport om fredagen, då den blir aktuell igen.

När det var dags för lunch så var vi i valet och kvalet om huruvida vi skulle åka ut på Genèvesjön eller ej. Så småningom kom vi fram till en kompromiss, där vi satte oss på en restaurang i hamnen.

Och om ni undrar vart alla gråsparvar har tagit vägen, så kan jag avslöja att de har flugit till Schweiz hela bunten…

Det började med en eller två fåglar när vi spred ut brödbitar och pasta(!). Sen kom det fler och fler och till slut flaxades det vilt omkring oss.

På eftermiddagen besökte vi OS-museet. Oturligt nog var det även på det här museet fotoförbud, varför jag inte har så många bilder att komma med.

Men om ni är i närheten av Lausanne någon gång, så rekommenderar jag ett besök där. Det kostade en del (CHF 15 har jag för mig), men det var verkligen mycket man fick se.

Där fanns bland annat ett stort videoarkiv från de olika olympiaderna, utrustning och kläder som använts under spelen och så kopior av de medaljer som delats ut.

Dessutom, vilket var väldigt roligt, så hade de sparat samtliga facklor som använts för att tända de olympiska eldarna under OS-invigningarna. Flera var snygga (särskilt den som användes i Lillehammer 1994) så det är svårt att säga vilken som var vackrast, men fulast var utan tvekan den som Albertville använde 1992.

En annan rolig avdelning var ”Angel or Demon?”, där man bl.a. fick se flera av de idrottsliga övergrepp som gjorts genom åren.

Så här ska ett museem se ut och fungera! Synd bara att souvenirshoppen var så (väntat) dyr.

Vid museets ingång fanns höjdhoppsutrustning, där man kunde se hur högt världsrekordet egentligen är. Väldigt högt som ni ser, även om jag bara är 177 cm i strumplästen.

Sent på kvällen var det dags för middag. Den intog vi högt ovanför Lausanne, där vi åt tills vi nästan sprack. Bonusen var utsikten:

Torsdagens rapport: Upp i bergen – och ner i vattnet.