Bland mina många hastigt påkomna intressen (och i flera fall lika hastigt bortglömda) finns broderi. I mitt fall var det korsstygn som plötsligt fångade mitt intresse.Tanken var att jag skulle ta bilder från datorn (självklart måste jag ha teknik inblandad, annars är det inget kul!), göra om dessa till korsstygnsmönster och därefter få en (förhoppningsvis) vacker och annorlunda skapelse att hänga på väggen.

Jag försökte mig på ett väldigt enkelt motiv i form av ett par tomater, som jag köpte i en ”samlingspåse” med mönster och material i den lokala syaffären, och som jag slet med i flera år (nja, kanske snarare dagar eller veckor, men det kändes länge) innan jag lade projektet på hyllan. Det krävdes tydligen mer tålamod än jag hade – åtminstone just då.

Så kom jag då häromdagen på att det faktiskt fanns andra sätt att skapa broderier på, nämligen via maskiner. (Ah, återigen teknik inblandad – ni ser vart det här leder…) En koll på nätet ledde mig vidare till en helt fantastisk skapelse från svenska Husqvarna, nämligen en Husqvarna Viking Designer SE.

Den har en stor tryckkänslig(!) LCD-skärm med 65.500 färger, där man kan se och ändra hur mönstret blir, den kan brodera i 3D, den har speciella lysdioder som kan ändra färg och som gör att man kan se hur tyget ser ut i olika sorters ljus – och den går självklart att koppla till ens dator via USB, så att man kan föra över egna mönster. Nu har vi kommit långt bortom korsstygn…

Jag var förstås tvungen att se detta tekniska vidunder i verkligheten och besökte därför Husqvarnas affär i Helsingborg.

Men jag måste erkänna att jag kände mig något… malplacerad. Jag i en syaffär? Mitt bland tyger och trådar, sömmar och saxar? Jag skakade av mig känslan. Så löjligt av mig! Varför skulle symaskiner vara något typiskt kvinnligt? Är det inte dags att en gång för alla göra upp med alla schablonbilder av hur kvinnor och män bör och ska vara? Jo, sannerligen!

Så jag gick in i affären med säkra steg och möttes av en expedit. Kvinnan log först lite lustigt när hon tittade på mig, men sken sedan upp. ”Ah. Hon har också brutit sitt tankemönster och insett att även män kan vara intresserade av en symaskin”, tänkte jag och log vänligt tillbaka. Det här var början på något nytt, något bra. Bort med alla fördomar om män och kvinnor!

Jag berättade att jag var intresserad av en broderimaskin som kunde brodera mönster som man själv stoppade in. Expediten visade vänligt deras sortiment, som visade sig bestå av en mängd olika maskiner – den ena mer avancerad än den andra. Och längst borta i hörnet stod den: En Designer SE.

Wow. Den hade verkligen en pekskärm. Och den var kopplad till en dator som stod bredvid och som var redo att bli matad med ett mönster. Sedan var det bara att ladda med ett tygstycke, lite tråd och sedan trycka på startknappen.

Expediten berättade om de olika tillbehören, om vad man kunde göra och vad man skulle tänka på. Andra kunder passerade in och ut i affären under tiden och jag tyckte det var kul att visa att jag, en man, faktiskt stod och funderade på att köpa en symaskin som var dyrare (den kostar runt 60-70.000 kronor, så det lär nog inte bli något köp ändå) än många andra tekniska prylar.

- Jo, man blir ju allt sugen på den där Designer SE, sade jag.

- Det förstår jag, svarade expediten. Jag är säker på att hon också skulle gilla den.

Det tog ett par sekunder innan min hjärna registrerade innebörden i meningen. Jag tänkte att jag kanske hade hört fel.

- Ehm, jag antar att det tar tid att lära sig allt på den, sade jag.

- Den är visserligen avancerad, svarade expediten, men det brukar gå bra. Annars så anordnar vi kurser på kvällstid, så det kan du hälsa henne.

Därmed fanns det inga tvivel längre. Expediten var helt övertygad om att det inte var jag själv som skulle ha maskinen. Jag var ute och shoppade åt min sambo/flickvän/fru…

Jag ställdes därför inför ett dilemma. Skulle jag spela med och därmed undvika att rubba hennes cirklar, eller skulle jag berätta hur det verkligen låg till?

Jag valde att spela med. Just vid det tillfället kände jag ingen större lust att kämpa för mannens rätt att handla symaskiner åt sig själv. I stället tackade jag för informationen och gick iväg till Waynes för att vänta på min fikaträff.

När jag satt där och väntade (och räknade hur många bakåtslick som fanns i lokalen), bläddrade jag i broschyren jag fick. Under ”Egenskaper” såg jag att Designer SEn minsann hade en skärmsläckare. Så här stod det: ”Aktivera skärmsläckaren medan du håller på med annat kreativt arbete, som tillskärning, strykning eller dylikt.”

Inte direkt manliga sysslor… eller är det jag som återigen kopplar olika sysslor till vissa kön? Hmm. Funderandet går vidare, med följande citat av den omdebatterade Yvonne Hirdman i färskt minne:

”Det finns säkert en rad pseudoförklaringar till varför kvinnor skurar toaletter. Den enkla förklaringen är att män inte vill skura toaletter.”

Filmcitat #11:
- ”What if I were to tell you that according to a man who lived on our planet, named Einstein, that nothing can travel faster than the speed of light?”
- ”I would say that you misread Einstein, Dr. Powell. May I call you Mark? You see Mark, what Einstein actually said was that nothing can accelerate to the speed of light because its mass would become infinite. Einstein said nothing about entities already traveling at the speed of light or faster.”