Det är inte alla som uppskattar det växande fenomenet med bloggande. Ta till exempel den här killen, som verkar ha åsikter om det mesta. Underhållande läsning!I övrigt noteras att Världarnas krig var fullt sevärd, även om det inte var Spielbergs stoltaste ögonblick. Det görs alldeles för lite scifi-rullar! Dags att göra en egen, månne? Hmm…

Det är väl bara till att erkänna direkt. Jag har varit en av de många inskränkta och fördomsfulla människor som starkt ogillat (hate is such a strong word) Ebba von Sydow, krönikör m.m. på Expressen.Jag har ogillat henne för hennes meningslösa modetips och tråkiga vimmelkommentarer. Jag har retat mig på hennes nuna, på hennes modekorrekta klädsel och på hennes tjatter om vem hon träffat, var hon varit och var man kan hitta billigast Dolce Gabbana.

Bottennappet kom när Ebba testade läppglans och man fick ta del av hennes läppar i extrem närbild. Fast det var i alla fall kul att se att även Ebba ”hon är så jävla söt och sexig, enligt killmajoriteten(?)” von Sydow hade väl synligt ansiktshår…

Men efter hand har jag insett hur löjlig jag har varit. Bara för att jag inte bryr mig om mode eller om så mycket annat av det hon skriver om, så innebär inte det att hon är oduglig eller ens dålig. Ebba är väldigt skicklig på vad hon gör. Så är det helt enkelt. Att hon dessutom vågar och vill publicera de många negativa insändare och kommentarer som hon får – oftast får de t.o.m. stå oemotsagda – gör bara att min respekt för henne ökar.

Det som slutligen fick mig att omfamna Ebba var hennes krönika Alla talar om… perfekta par, som handlade om kronprinsessan Victorias förhållande med gymkungen Daniel.

Av upphovsrättsliga skäl kan jag inte publicera hela krönikan här (kolla i stället länken ovan), men följande citat speglar vad jag själv anser i frågan:

I mina ögon går det bara inte ihop. Varför i hela friden ska hon inte få gifta sig med den där Daniel? Hur kan folk engagera sig så i det faktum att kronprinsessan är kär i en rätt vanlig kille? Vad spelar det för roll? Hon kommer ändå alltid vara huvudpersonen. Vad ska det tjäna till att vara emot det, om hon nu blir lycklig av att gifta sig med honom?

Helt rätt, Ebba. Och förlåt för att jag har varit en idiot. Men tro inte att jag tänker börja använda läppglans för det!

Jag tror inte på Ödet. Bara på tillfälligheter. Men det finns vissa slumpmässiga händelser som verkligen får en att börja undra om det finns något mer, om det finns något större mönster bortom vardagens grå jalusier.Som igår, när jag händelsevis lyssnade igenom en del av soundtracket till Närkontakt av tredje graden.

Då kom jag att tänka på berget som spelar så stor roll i filmen och som jag, när jag var liten, trodde var påhittat. Men det är det inte. Devil’s Tower finns verkligen. Jag gick in på bergets egen hemsida och fick där lära mig exakt var det ligger, när man kan åka dit och om dess historia.

Senare på kvällen var jag på middagsträff på Dunkers kulturhus i Helsingborg och åt spare ribs.

Precis när jag står i kassan och ska betala, så tittar jag på väggen bakom kassörskan. Där hänger en kalender – och augusti månads bild är… Devil’s Tower! Jag ber kassörskan att kolla på kalendern så att jag inte har fel. Det hade jag inte.

Samma dag, samma berg… Hur stor är sannolikheten för detta?

Det var tur att jag fick potatis till mina spare ribs och inte potatismos. De övriga matgästerna hade nog höjt en smula på ögonbrynen när jag börjat forma min potatismos med fingrarna, i det att jag hade mumlat:

This means something. This is important.