Jag tror inte på Ödet. Bara på tillfälligheter. Men det finns vissa slumpmässiga händelser som verkligen får en att börja undra om det finns något mer, om det finns något större mönster bortom vardagens grå jalusier.Som igår, när jag händelsevis lyssnade igenom en del av soundtracket till Närkontakt av tredje graden.

Då kom jag att tänka på berget som spelar så stor roll i filmen och som jag, när jag var liten, trodde var påhittat. Men det är det inte. Devil’s Tower finns verkligen. Jag gick in på bergets egen hemsida och fick där lära mig exakt var det ligger, när man kan åka dit och om dess historia.

Senare på kvällen var jag på middagsträff på Dunkers kulturhus i Helsingborg och åt spare ribs.

Precis när jag står i kassan och ska betala, så tittar jag på väggen bakom kassörskan. Där hänger en kalender – och augusti månads bild är… Devil’s Tower! Jag ber kassörskan att kolla på kalendern så att jag inte har fel. Det hade jag inte.

Samma dag, samma berg… Hur stor är sannolikheten för detta?

Det var tur att jag fick potatis till mina spare ribs och inte potatismos. De övriga matgästerna hade nog höjt en smula på ögonbrynen när jag börjat forma min potatismos med fingrarna, i det att jag hade mumlat:

This means something. This is important.